{"id":813,"date":"2020-06-05T09:52:11","date_gmt":"2020-06-05T09:52:11","guid":{"rendered":"http:\/\/bankgarden.se\/?page_id=813"},"modified":"2020-06-05T09:54:04","modified_gmt":"2020-06-05T09:54:04","slug":"clas-petter-johansson","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/bankgarden.se\/?page_id=813","title":{"rendered":"Clas-Petter Johansson"},"content":{"rendered":"<p dir=\"LTR\" style=\"text-align: left;\" align=\"JUSTIFY\">Lundholmen, vars \u00e4gor gr\u00e4nsar till \u00e5n vid Lammafors, anlade h\u00e4r en damm och byggde ett s\u00e5gverk p\u00e5 platsen. Vilket \u00e5r \u00e4r ok\u00e4nt.<\/p>\n<p dir=\"LTR\" style=\"text-align: left;\" align=\"JUSTIFY\">\u00c5r 1884 gjorde d\u00e5varande \u00e4garen konkurs och det blev auktion p\u00e5 s\u00e5gverket. Den som hade h\u00f6gsta budet, ettusen kronor, var Clas-Petter Johansson fr\u00e5n G\u00f6ransbygget. Clas-Petter var en f\u00f6retagsam och id\u00e9rik man och h\u00e4r p\u00e5 Lammafors s\u00e5g han m\u00f6jligheterna, h\u00e4r fanns dammen och vattenkraften. Han b\u00f6rjade att handla med skog f\u00f6r att kunna driva s\u00e5gverksr\u00f6relsen. I slutet av 1880-talet l\u00e4t han uppf\u00f6ra en fabrik f\u00f6r tillverkning av pinnstolar.\u00a0Fabriken inreddes med f\u00f6r den tiden modern<br \/>\nutrustning, s\u00e5gar, hyvlar, svarvar m.m.<\/p>\n<p dir=\"LTR\" style=\"text-align: left;\" align=\"JUSTIFY\">Energin till maskinerna alstrades i en vattenturbin. Clas-Petter hade under etableringen god hj\u00e4lp av J.P. Karlsson fr\u00e5n Lunden i Svenarum, som\u00a0senare blev disponent vid stolfabriken i N\u00e4ssj\u00f6. Ett halvdussin duktiga yrkesm\u00e4n sysselsattes med tillverkningen av pinn- och gungstolar, \u00e4ven amerikanska s\u00e5dana, allt under Clas-Petters skickliga ledning.<\/p>\n<p dir=\"LTR\" style=\"text-align: left;\" align=\"JUSTIFY\">N\u00e4r r\u00f6relsen var som mest blomstrande fraktades varje vecka dussintals pinnstolar med h\u00e4stskjuts till j\u00e4rnv\u00e4gsstationen i Stockaryd f\u00f6r vidare transport ut i v\u00e4rlden. St\u00f6rsta delen exporterades till England.<\/p>\n<p dir=\"LTR\" style=\"text-align: left;\" align=\"JUSTIFY\">I Lammafors Stolfabriks priskurant f\u00f6r \u00e5r 1900 framg\u00e5r att pinnstolarna kostade 16 kronor per dussin, salsstol med faner 25 kronor per dussin och gungstolarna 10 kronor per styck.<\/p>\n<div id=\"attachment_2629\" class=\"wp-caption alignnone\">\n<figure id=\"attachment_2629\" aria-describedby=\"caption-attachment-2629\" style=\"width: 700px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"http:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/W_1979.380.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-2629 size-full\" src=\"http:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/W_1979.380.png\" sizes=\"auto, (max-width: 700px) 100vw, 700px\" srcset=\"http:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/W_1979.380.png 700w, http:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/W_1979.380-266x300.png 266w\" alt=\"\" width=\"700\" height=\"790\" aria-describedby=\"caption-attachment-2629\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-2629\" class=\"wp-caption-text\">En sida ur Lammafors Stolfabriks priskurant \u00e5r 1900. H\u00e4r s\u00e5ldes pinnstolar f\u00f6r 16 kronor per dussin.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n<p dir=\"LTR\" style=\"text-align: left;\" align=\"JUSTIFY\">Vid denna tid var det liv och r\u00f6relse p\u00e5\u00a0Lammafors. F\u00f6rutom stolfabriken och s\u00e5gen fanns \u00e4ven en smedja och totalt sysselsattes 10-12 man i Lammafors. Fabrik\u00f6ren p\u00e5 Lammafors, som var ben\u00e4mningen p\u00e5 Clas-Petter, var en k\u00e4nd och\u00a0aktad man i vida kretsar. Men det var inte bara medg\u00e5ng. \u00c4ven sorger, motg\u00e5ngar och pr\u00f6vningar gjorde sig k\u00e4nnbara.<\/p>\n<p dir=\"LTR\" style=\"text-align: left;\" align=\"JUSTIFY\">\u00c5r 1904 uppstod brand i fabriken och s\u00e5gen, som n\u00e4stan helt f\u00f6rst\u00f6rdes. S\u00e5gen rustades upp igen och drevs vidare s\u00e5 att b\u00f6nderna omkring kunde f\u00e5 sitt virke s\u00e5gat. Clas-Petters \u00e5lder och motg\u00e5ngar gjorde att han inte orkade bygga upp fabriken igen. D\u00e4rf\u00f6r lades denna verksamhet ned efter branden. Ist\u00e4llet uppf\u00f6rde Clas-Petter en kvarn 1914, som \u00e4ven den drevs av vattenkraft.<\/p>\n<p dir=\"LTR\" style=\"text-align: left;\" align=\"JUSTIFY\">Byggnaden gjordes s\u00e5 stor att Clas-Petters m\u00e5g, Arvid Johansson, kunde inreda en verkstad f\u00f6r tillverkning av m\u00f6bler av olika slag. Kraft till maskindriften togs fr\u00e5n turbinen. Tillverkningen fortsatte till 1925. 1927 avled Clas-Petter och det blev auktion p\u00e5 byggnaderna f\u00f6r avflyttning och det som blev kvar revs. En epok var avslutad,<\/p>\n<p dir=\"LTR\" style=\"text-align: left;\" align=\"JUSTIFY\">N\u00e5got om den driftige Clas-Petter som person b\u00f6r v\u00e4l s\u00e4gas. Han f\u00f6ddes 1844 i Lilla Gettersryd eller G\u00f6ransbygget, som det senare kom att kallas. Fadern, Johan Magnus Andersson, var smed men ocks\u00e5 bonde, Clas-Petter fick tidigt l\u00e4ra sig smedyrket genom att vara sin far behj\u00e4lplig i smedjan, Dessutom l\u00e4rde han sig att arbeta i tr\u00e4.<\/p>\n<p dir=\"LTR\" style=\"text-align: left;\" align=\"JUSTIFY\">Han inr\u00e4ttade en verkstad d\u00e4r han tillverkade fina m\u00f6bler bl.a. chiffonj\u00e9er men b\u00f6rjade redan h\u00e4r p\u00e5 G\u00f6ransbygget tillverka pinnstolar. Hans far och han gjorde ocks\u00e5 yxor i smedjan, vilka de tillsammans med pinnstolar lastade p\u00e5 en k\u00e4rra dragen av oxar, och s\u00e5 bar det ut till marknader d\u00e4r de s\u00e5lde sina produkter. Att Clas-Petter var en driftig och f\u00f6retagsam man bevisas av att han 1874 reste till Uppsala l\u00e4ns Kungliga Hush\u00e5llningss\u00e4llskaps utst\u00e4llning f\u00f6r att st\u00e4lla ut sina stolar. Han blev vid utst\u00e4llningen tilldelad pris i form av en bronsmedalj.<\/p>\n<p dir=\"LTR\" style=\"text-align: left;\" align=\"JUSTIFY\">Clas-Petter blev \u00e4ven banbrytare f\u00f6r en andlig verksamhet i Lammafors med omnejd. Han uppl\u00e4t sin fabrik for religi\u00f6sa sammankomster. H\u00e4r tog han emot kringresande kolport\u00f6rer och samlade bygdens folk till gudstj\u00e4nst.<\/p>\n<p dir=\"LTR\" style=\"text-align: left;\" align=\"JUSTIFY\">Den originelle skoll\u00e4raren Daniel Andersson fr\u00e5n Hj\u00e4lmseryd, allm\u00e4nt kallad \u201dSkol-Daniel\u201d, predikade h\u00e4r varje annandag jul. Det ber\u00e4ttas, att hans skolpojkar brukade dra honom till Sunnerby p\u00e5 en k\u00e4rra, d\u00e4r h\u00e4stskjuts v\u00e4ntade f\u00f6r transport till Lammafors.<\/p>\n<div id=\"attachment_2628\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"http:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/W_1979.345.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-2628\" src=\"http:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/W_1979.345.png\" sizes=\"auto, (max-width: 700px) 100vw, 700px\" srcset=\"http:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/W_1979.345.png 700w, http:\/\/media.vrigstadshembygdsforening.se\/W_1979.345-300x206.png 300w\" alt=\"\" width=\"700\" height=\"481\" aria-describedby=\"caption-attachment-2628\" \/><\/a><span style=\"color: #666666; font-family: Georgia, serif; font-size: 12px; font-weight: 300;\">T.h. Claes Peter Johansson med hustru i Lammafors cirka 1920. T.v. m\u00e5gen Arvid Johansson med hustru och barn.<\/span><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Lundholmen, vars \u00e4gor gr\u00e4nsar till \u00e5n vid Lammafors, anlade h\u00e4r en damm och byggde ett s\u00e5gverk p\u00e5 platsen. Vilket \u00e5r<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"colormag_page_container_layout":"default_layout","colormag_page_sidebar_layout":"default_layout","footnotes":""},"class_list":["post-813","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bankgarden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/813","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bankgarden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/bankgarden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bankgarden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bankgarden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=813"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/bankgarden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/813\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":816,"href":"https:\/\/bankgarden.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/813\/revisions\/816"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bankgarden.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=813"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}