Konrad Lönnborg föddes den 1 oktober 1911 i Oskars församling och kom 1912 som fosterbarn till Gustaf Johansson och hans hustru Anna i Holkaryds Lillegård. Trots att han fick erbjudande om att läsa vidare stannade han efter folkskolan hos fosterföräldrarna och hjälpte dem på gården. Konrad anmälde sig som frivillig till Svenska Frivilligkåren i Finland 1940 och blev i striderna med ryssar sårad av granatsplitter.

1933 byggde Hjalmar Johansson från Biskopsbo en fabrik och startade tillverkning av möbler och köksinredningar tillsammans med Karl Bäckströms far Emil. Omkring 1947 tog Konrad Lönnborg och Karl Bäckström över driften. Då tillverkades fåtölj- och soffstommar, som sedan levererades till tapetserarverkstäder.

Så småningom övertog Konrad själv verksamheten. Man hade en stor variation på träslag i sina produkter – teak från Indien, afromosia från Centralafrika, japansk och svensk ek, bok, björk och fur. Dagsproduktionen låg på 25-50 fåtöljstommar. Träet skulle först torkas i virkestorkarna, sågas till ämnen på kap-, klyv- och bandsågar, riktas, hyvlas, facon- och profilfräsas, tappfräsas, borras och putsas.

Alla delar gjordes helt färdiga i exakta dimensioner, med tappar och hål, så att det bara var att sätta samman dem. Vid sammanfogningen använde man s.k. centrumtappar, små räfspinneliknande tappar av björk, som borras in i fogen. Till vissa modeller gick det åt 5 000 sådana tappar till en sats på 100 fåtöljer.

En ny byggnad, på cirka 1 000 m², byggdes vid nuvarande marknadsplatsen 1961. Redan då hade man planerat för ytterligare en tillbyggnad. Torkrummen och pannrummet byggdes i mitten av 60-talet.

Förutom i den snickerifirma Konrad startade var han även engagerad i Vrigstads Gummifabrik.

Konrad Lönnborg och Gunnar Lägersten tog 1959 initiativ till att flytta det tidigare ålderdomshemmet och prästgården över Jönköpingsvägen för att bli värdshus. Byggnaden hade anor från tidigt 1700-tal som bygdens första egentliga prästgård, som låg söder om kyrkan. 1895 flyttades det till andra sidan Jönköpingsvägen för att bli ålderdomshem.

Under våren 1960 öppnades värdshuset. Margareta Lägersten, Harriet Strömqvist och Gunvor Johansson var några av de första som arbetade på värdshuset.

I mitten av 60-talet var värdshuset under några år även skolans matservering, innan skolan byggde en ny matsal vid Horverydsvägen. Ett par elever stod trafikpoliser när barnen skulle gå över den starkt trafikerade Jönköpingsvägen.

De första åren drev Gunnar och Konrad rörelsen tillsammans. Gunnar sålde sedan sin del till Konrad. Konrad utsmyckade restaurangen med mycket koppar- och porslinssaker och även en stor samling vapen.

1971 arrenderades värdshuset ut till Lilian och Lennart Nordén. Samma år kompletterades byggnaden med en ditflyttad kiosk.

Den 1 januari 1976 övertar Konrad Lönnborg åter driften av värdshuset, men den 15 mars förändras allt. Värdhuset brinner ner och sju anställda blir arbetslösa. Det var kallt den aktuella kvällen. Brandkåren hade problem med att det frös i vattenslangarna.

På morgonen dagen efter såg de kvarvarande delarna av timret ut som svarta isväggar. Det fanns inte mycket kvar av huset. Ett rum i källaren gick att återställa. Det blev också kvar i det nya värdshuset som senare byggdes. Brandorsaken blev aldrig klarlagd. Kiosken som stod några meter från huset gick att rädda. Vapensamlingen hade tagits bort före branden p.g.a. stöldrisken. De övriga delarna av Konrad Lönnborgs antikviteter blev lågornas rov.

Konrad Lönnborg avled 1978.